Att jobba natt kan det ibland (väldigt ofta) bli ganska långtråkigt. Under några av mina nätter så har jag läst en bok, Bara ett barn (passande titel, med tanke på vars jag jobbar...), och på så sätt fördrivit tiden lite.
Jag brukar normalt sett inte läsa den här typen av böcker, därför var det lite svårt att komma in i boken. Eller så kanske det berodde på att det inte hände så mycket i första delen av boken? Men den var ändå bra att läsa!

Bara ett barn handlar om brott med mardrömslika konsekvenser. Det är en historia om våld som går i arv, de vuxna styr som styr och de utsatta barn som de bestämmer över. Men det är också en roman om hopp, att till och med det allra värsta kanske går att förändra till något bättre.

Alex Andersson är inte som andra barn. Han pratar knappt, hamnar jämt i slagsmål och har svårt att koncentrera sig. Det dröjer inte länge förrän Alex lärare börja misstänka att han bli misshandlad. En dag slår hon larm.
När polisen kopplas in och socialen tar pojken från sina föräldrar utses Sophia Weber, delägare på en liten byrå i Gamla stan, till Alex advokat. Sophia kommer att göra allt för Alex Andersson, hon gör det för sina klienter.

Alex Andersson är sju år, väger inte ens trettio kilo. Han kan varken åtalas eller straffas, kan inte klockan och har ingen aning om vad en advokat egentligen håller på med. Men trots att hans öde till en början verkar vara ett vanligt rutinärende, bara ännu en sorglig historia bland alldeles för många andra, så visar det sig snart att allt är långt värre än någon kunnat ana.