Ett år, två år, tre år. Fyra år nu då?


Livet ur min synvinkel Kommentera inlägget
Nyår 01/02 (jag var 10 år då) skämtade jag om att jag också skulle ha ett nyårslöfte, som så många andra. Observera att det började som ett skämt. Jag sa i alla fall till mamma och pappa att jag inte skulle äta godis på ett år och dom tyckte att det lät bra. Då var jag ju så illa tvungen att fullföra det där nyårslöftet. Jag var 10 år och slutade äta godis helt frivilligt.
När skolan började igen så var det några andra som också hade samma nyårslöfte, men jag var den enda som inte skulle få några pengar, jag var den enda som gjorde det helt frivilligt. Jag tycker att det var ganska bra gjort av mig. Men, det är inte riktigt slut där. Jag har haft fler upphåll "orsakade" av nyårslöften, men för att göra en lång historia kort:
  • 2002- inget godis på ett år
  • 2003- började äta godis igen
  • 2004, 2005- inget godis på två år
  • 2006- åt godis igen
  • 2007, 2008, 2009- inget godis på tre år
Från 2010 och tills nu har jag alltså ätit godis fast egentligen så känner jag inget behov av det. Mitt sötsug är nästan obefintligt, så jag klarar mig lika bra utan.
Igår kväll låg jag i sängen och tänkte och det slutade med att jag fick en såndär fixidé. Nu ska jag köra igen. Denna gången blir det ju inget nyårslöfte så för att göra det lätt för mig så ska jag börja den 1 mars. Jag gissar på att det är lättare att komma ihåg 1 mars än 27 februari för startdatum.
Om det inte har framgått än så ska jag sluta äta godis igen. Men nu ska jag testa mig själv ytterligare lite till. Inget godis, chips, dricka, glass, gofika (för er söder ut så betyder det kakor, bullar och sånt). Det enda som kommer att tillåtas är fika/glass borta. Hur länge då? Tills jag blir less, men minst två år.

Tessan

Låter lite väl strängt tycker jag! Men som tur är så gör du som du vill :-)

2012-02-27 | 13:48:31
elin

Oj i två år? Grymt duktigt! Fast alltså om man ser ur hälsosynpunkt är det ju faktiskt inget i godiset vi behöver, det enda vi får ut av det är njutningen av att det är gott. Och är det då ingen njutning man känner kan man ju lika gärna strunta i det :)

2012-02-29 | 09:16:17
URL: http://elinkortochgott.blogg.se/



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback