Nirvanaprojektet av Stefan Tegenfalk
Jag hade ju nästan glömt. Der var ju ett litet tag sen som jag lyssnade klart på den andra boken av Stefan Tegenfalk, Nirvanaprojektet. I den första boken, Vredens Tid, får man läsa om mord som begås av personer som inte har en aning om varför dom har mördat.
I uppföljaren Nirvanaprojektet handlar det mest om jakten på personen som orsakade morden i Vredens Tid. Det är inte många mord i den andra boken, vilket jag gillar att läsa om, men det var ändå spännande.
Vittsen med att läsa böcker om mord är ju att man vill veta vem som är mördaren, eller hur? Skillnaden med dessa två böcker är att man får följa hela jakten på mördaren och personer som försvårar utredningen.
I uppföljaren Nirvanaprojektet handlar det mest om jakten på personen som orsakade morden i Vredens Tid. Det är inte många mord i den andra boken, vilket jag gillar att läsa om, men det var ändå spännande.
Vittsen med att läsa böcker om mord är ju att man vill veta vem som är mördaren, eller hur? Skillnaden med dessa två böcker är att man får följa hela jakten på mördaren och personer som försvårar utredningen.
Jag fastnade lätt i boken kan jag säga.
Walter parkerade en bit från huvudgrinden i skydd av några träd. Piketpoliserna var snabbt ute ur bilarna och grupperade sig ljudlöst framför grinden. Väktaren låste upp två enorma hänglås. De svartklädda poliserna spred ut sig som en solfjäder i grupper om tre. Jonna drog sin Sig Sauer och osäkrade. Walter gjorde likadant. Tillsammans med en av piketpoliserna tog de vägen längs ett av stängslen. Med ficklampan ställd på dämpat läge började de lysa på husvagnsdörrarnas lås. Dimman gjorde sikten nästan obefintlig. Som vålnader hukande längs med de uppställda husvagnarna undersökte de lås efter lås. Det var tidsödande och trots kylan och den fuktiga luften svettades Jonna. Genomskinliga pärlor trängde ut i pannan och rann längs tinningarna. Hon kände hur adrenalinet rusade i ådrorna. Hennes andetag bildade kondens som blandades med dimman till en vitaktig mjölk. Hon iakttog konturerna av Walter som fanns snett till höger. Som en skenbild flöt han in och ut ur dimman. Märkligt nog rörde han sig smidigt trots sitt handikapp i ryggen. Han höll vapnet i båda händerna riktat ned i marken framför sig. Jonna viskade till honom, men han hörde inte. I stället försvann han in i tjockan. Hon flyttade blicken för att inte förlora piketpolisen ur sikte. I samma ögonblick såg hon hur dimman slukade även honom. Hon tog några hastiga steg efter kollegan hon inte ens visste namnet på när något plötsligt bröts under hennes sko.
Nu läste jag om att dessa två böcker ingår i en trilogi. Alltså måste jag få tag i den tredje boken sen!
annsoh
Hej! Nu är dagens blogg avslutad gå in och se om det var du som vann!
Om inte anmäl dig igen! Puss & Lycka till <3
Trackback
