Jag är så ledsen... Min superfina genomskinliga spargris har kilat vidare. Jag råkade stöta till den så att den föll i golvet och gick mitt itu. När jag såg förödelsen trodde jag helt ärligt att jag skulle börja gråta, så illa är det. Har jag tur kanske Johan kan limma ihop den, annars får jag vara extra snäll mot brorsan och fråga snällt om jag inte kan få hans.